Klubbinformation
Ledare: Varva upp med att värva
Velocette
Mammut - stor, stark och utdöd
Brev till MCHK-tidningen
Trafiksäkerhet för motorcyklister
Ut i det blå... Den danska mopeden har fyllt 50
Mopeder vi inte sett
Vinterrally i Malmö
Saxat ur tidningen:
Inledningen till en 23-sidig artikel om Velocette, av Lennart West.
Velocette anses otvivelaktigt som en av symbolerna för den brittiska motorcykelindustrin. Men grundaren Johannes Gütgeman (1857-1929) var faktisk en tysk som flyttade till Birmingham 1876. Han tog sig först namnet John Taylor, gifte sig med engelska Elizabeth och bytte, sedan han blivit brittisk medborgare, namn till Goodman. Familjen Goodman kom sedan att driva fabriken fram till nedläggningen 1971. Fabriken tillverkade egentligen bara fyra grundmodeller genom åren, 200-250cc tvåtaktare (1913-46), 350cc med överliggande kamaxel (1925-51), ett antal 250-350-500cc modeller med samma grundkonstruktion till stötstångsmotor (1933-71) och en 150-200cc vattenkyld kardandriven boxer (1949-71).
Tvåtaktarna
Som så många andra blivande mc-fabrikanter började Veloce Limited med vanliga cyklar. Efter att ha tillverkat fyrtak-tare i mindre serier presenterades en tvåtaktare på 206cc 1913. Eftersom det var en lättviktare fick den namnet Velocette. Namnet Veloce är hämtat från musiken och betyder hastigt. Från 1914 fanns den i tre versioner, med direkt remdrift, med tvåväxlad låda utan koppling och till slut som dammodell med öppen ram. Det tillverkades en mängd olika tvåtaktsmodeller fram till 1930, de flesta var på 250cc (63 x 80 mm). De hade alla en vevaxel med bara en vevskiva och utanpåliggande svänghjul. Från början på tjugotalet var separat smörjning med oljetank i vevhuset standard. Växellådan var 2- eller 3-växlad, med eller utan koppling. För att minska belastningen på det enda ramlagret valde man att placera kopplingen bakom utgående drevet, en detalj som kom att känneteckna alla Velocette fram till slutet.
1929 presenterades en ny tvåtaktare som 1930 års modell, GTP (G Two Port) med batteritändning. Den hade motor med vanlig vevaxel och treväxlad växellåda. Smörjsystemet bestod av en oljetank och en kolvpump vars oljemängd reglerades av gaspådraget via en länk till förgasaren. Den blev en succé genom att över 2000 exemplar såldes 1930. Modellen kom att tillverkas med ändringar som 4-växlad låda med fotväxel och större tank fram till 1946. Totalt tillverkades nästan 15.000 tvåtakts Velocette varav 7.900 GTP och det var först i mitten på trettiotalet som årsproduktionen av fyrtaktare var större.
Velocettes tvåtaktmodeller har idag helt kommit i skymundan jämfört med de många sportiga fyrtaktarna men de var förmodligen rätt bra på sin tid. De var mer utrustade än många andra lättviktare eftersom de hade trumbromsar och separatsmörjning. Prestanda var nog ungefär som många 300-350cc sidventilsmotorer, toppfart 70-80 km/h. Det är okänt om det finns någon tvåtakts Velocette bevarad i Sverige. Det fanns några stycken registrerade i Stockholm redan 1924-25 och en dammodell importerades begagnad från England på 1970-talet. Det är oklart när importen av Velocette till Sverige började, men i svensk Motortidning 10 maj 1925 finns en Motorcykelrevy med alla modeller 1925. Där finns Velocette med och Johan Svenssons Nya Motor AB anges som ”generalförsäljare”. Motorbolaget Andersson & Olsson i Kristinehamn hade K-modellerna i sina annonser. Import i större skala började förmodligen via dem under 1926.
