Klubbinformation
Ledare: Steget före, eller anfall är bästa försvar
Husqvarna 1927-37
Zündapp B 250
Tidig Trial längs Stockholms latitud
Autopedmotorns tillkomst
Bokrecension; Mopedboken
Geniernas möte
Detta med gjutning
Sörentorpsloppet
Valborundan
Indian ’101’ Scout 1931
Nyköpingsmarknaden
Avrostning i Tullinge
Efterlysning; Material om Sarolea
Innehåll och insidor
Saxat ur tidningen:
Inledningen till en 14-sidig artikel om Husqvarna 1927-37 av Nicke Porry
Efter första världskrigets slut kom Husqvarna Vapenfabriks Aktiebolag, av personalen kallat ”Bolaget”, år 1919 igång med tillverkningen av en 550cc V-twin med motor av egen tillverkning. Den fick beteckningen N:o 150 och följdes under åren av förbättrade modeller som kallades N:o 160 (år 1921), N:o 170 (år 1923), N:o 180 (år 1926), N:o 190, (år 1929) och slutligen N:o 200 (år 1931-33). 550:an torde vara Husqvarnas riktiga ”långkörare” den tillverkades i 14 år.
År 1921 tillkom en 1000cc V-twin, främst avsedd att köras med sidvagn. Den fick beteckningen N:o 500 och kallades på Bolaget för ”Kamelen”. Även den utvecklades under åren, 1923 kom N:o 600 och 1926 N:o 610. Dessa modeller har (eventuellt/förhoppningsvis) beskrivits tidigare. Dessa stora och förhållandevis motorstarka cyklar passade bra på det svenska, ofta dåliga och ibland nästan obefintliga, vägnätet.
Ute i Europa hade det under senare år blivit en betydligt större spridning på maskinstorlekarna, bl.a. i det tätbebyggda England med dess kompakta vägnät klarade man sig bra med cyklar med betydligt mindre motorer. De två dominerande motortillverkarna Villiers och Jap kunde erbjuda sina kunder ett sortiment motorer från 150cc till 1000cc, i vissa fall med upp till fyra modeller i varje storlek. 350cc-are och mindre började hitta vägen till Sverige. Maskinfabriken Rex i Halmstad erbjöd en 150cc-are med Villiersmotor och EBE-verken i Åmål tillverkade en pigg 175cc-are med toppventiler.
Annika Ahrenstedts Kattunge från 1928 med gasljus från AGA.
N:o 20 och N:o 25, ”Kattungen”
Husqvarnas chefskonstruktör Gustaf Göthe, som själv var liten och spenslig, var mycket positiv till småcyklar. År 1927 presenterade Husqvarna sin första en-cylindriga cykel på över 15 år. Det blev en 175cc-are som fick beteckingen N:o 20 men kom av okänd orsak att kallas ”Katt-ungen”. Den var försedd med en 175cc sidventilmotor från JAP, växellådan kom från Sturmey Archer, förgasaren från AMAC, magneten från Bosch (det var säkert klokt) o.s.v. Det är oklart var framgaffeln kom ifrån, men den var i alla fall mycket lik en engelsk Druidgaffel. Druid-gafflarna fjädrade vanligtvis med hjälp av två tryckfjädrar, placerade under nedre bakre ledbulten. På HVA´s version sköttes jobbet av en dragfjäder från nedre gaffelkronan upp till övre främre ledbulten. Man kan undra vad som hände om fjädern gick av. Förmodligen fick någon offra svångremmen. 1928 ändrades utförandet till ”normala” två tryckfjädrar.
Om sadeln inte var en Brooks var den i så fall en kopia av en Brooks.
Färgen på cykeln var svart med två blå guldkantade ränder på tanken.
Husqvarna gjorde alltså på samma sätt som många utländska motorcykeltillverkare, man köpte från olika engelska komponenttillverkare, var och en specialiserad på sin bit av en motorcykel. Resterande delar tillverkades av Husqvarna, Husqvarna själva hade ju stora tillverkningsresurser. Vi tänker ju ofta att allt svenskt är litet, men Husqvarna var betydligt större än exempelvis Norton. Man hade säkert kunnat göra hela cykeln själva, men på det här sättet slapp man en massa utvecklingsarbete och kunde komma igång 1-2 år tidigare.
Husqvarna N:o 20, som var den officiella beteckningen på Kattungen, var en snygg och välproportionerad motorcykel med tydligt släktskap med storebror 550:an. Motorn utvecklade som mest 5,5 Hkr. och var en rätt konventionell sidventilmotor. Vevaxeln påminde om en 2-taktsaxel, den hade ”svampformade” vevskivor som en sådan, men vevtappen var fäst vid skivorna meddels kona och mutter.
En 1929 års 250cc mod. 30. Cykeln är helrenoverad av Bo Erlandsson, Lidingö, och är speciellt intressant då den är utrustad med den tidiga Lucas-belysningen. Det kan inte finnas många sådana kvar.