”Säkerhet”
– vad är det?
Alla som färdas på en gammelhoj vill ju att färden ska bli så angenäm som möjligt.
En viktig del i den upplevelsen är förstås att man ska känna sig ”säker”.
Knarren ska vara servad, tankad med ny bensin, oljan kollad och ringarna pumpade
till rätt tryck.
Den
personliga utrustningen då? Jo, den är faktiskt minst lika viktig.
- Hjälmen
är naturligtvis den detalj som hamnar överst på denna lista. Många tänker
inte på att detta är en ”färskvara”, när det handlar om att ge ett
fullgott skydd. Plasten åldras och redan efter 3-4 år blir den sprödare
och hjälmen ger inte längre samma säkerhet. Så,
”morfars gamla potthjälm” bör nog ligga kvar på hyllan
tillsammans med de andra nostalgiprylarna. Möjligen kan den plockas fram
vid någon parad eller uppvisning, då man vill visa upp sig i en tidsenlig
stass.
- Kängor!
Riktiga mc-boots
ska det givetvis vara. Vanliga lågskor eller gympadojor är helt förkastligt.
Tyvärr ser man detta alltför ofta. Vid en eventuell omkullkröning är det
ofta fötterna som tar mest stryk. Det är också dessa skador som är svårast
att läka.
- Overall eller
jacka/byxor ska också vara avsedda för mc-bruk. En äldre eller
enklare utrustning kan kompletteras med ryggplatta
och andra skydd som inte syns.
- ”Den
gulgröna västen” är
det tyvärr många som väljer bort med motiveringen att det ser larvigt ut.
Det är du som gör valet, men tänk på att de flesta trafikanter (läs
bilister) tar mycket liten hänsyn eller notis om vår rätt att finnas på
vägen!
- ”Avrostning”
= om du
inte har kört mc nyligen bör du träna lite hemomkring, innan du ger dig
ut på längre utflykter. Balansen och förmågan att hitta reglagen behöver
med all säkerhet lite uppfräschning. Att behärska hojen innebär ju inte
bara att vrida på gashandtaget utan framför allt att kunna svänga, bromsa
och växla i rätt tid. Öva, öva, öva!
ChrE 2009-08-27