Rätt text till MCHK-tidningen 2023-01 sidorna 16 – 19 – maskinen har ju ingen V-motor, utan en 4-cylindrig radmotor. Redaktionen ber om ursäkt för misstaget (som inte ska upprepas):
 
MUSKEL Yamaha FZX 750 Mini-Max
 
Redan året efter att muskelhojen V-Max introducerats, föddes lillebror FZX 750. Den blev inte särskilt vanlig i Sverige, men var ganska populär i andra länder.
 
Slagvolymen för radfyran från Yamaha skiljde sig beroende på marknad. I USA såldes den med en 700-kubiksmotor på grund av försäkringsklasser, medan maskinen hade en 750-motor i Europa.
Den nya maskinen hade samma look som storebror V-Max utan att vara lika brutal på vägen. Det var emellertid av största betydelse att motorcykelns design skulle väcka uppmärksamhet, vilket borde ge utdelning i försäljning. Utvecklingsfolket hos Yamaha ville ha ett ”snällare” alternativ till storebror, en maskin som blev enklare att köra och inte kostade lika mycket pengar. Modellen kom att gå under benämningen ”Fazer” på flera ställen.
FZX lanserades 1986 och känns mest lämplig i stadstrafik. Här finns en tidlös atmosfär och kvalitet som man njuter av. Kombinationen av en snabb och smidig maskin parat med underhållning på hjul, gjorde FZX750 till en vinnare – på den internationella marknaden. Här i Sverige var det få som reagerade positivt och modellen kom inte att säljas i några större volymer.
Känslan av ”Hot Rod” är presumtiv här. Man hinner knappt starta från grönt ljus innan man måste bromsa för rött vid kommande ampel. Då ska det allra helst också vara en asfalterad raksträcka mellan trafikljusen. Grussträckor blev inget favoritunderlag för Fazerägare. Nej, stadspulsen skulle i stället vibrera i takt med kolvslagen – parat med anständiga avgastoner från piporna. Tjusningen ligger alltså i lätthanterlig, smidig och snabbhet här. Bromsarna gör sitt jobb.
Dubbla skivor fram och enkel bak räcker gott och väl till maskinens prestanda.
Yamahas femventilade Genesismotor var effektiv både i trafik och på bana. Kraftpaketet imponerar med sin liggande, framåtlutande ställning som förlänar modellen dess karaktär. Liksom storebror är även denna motor vätskekyld. Det främre vänstra ramröret används som kanal för att pumpa runt kylvätskan, vilket resulterar i ett tämligen diskret system. De dubbla, kromade luftintagen fram leder luften till boxen bakom styrhuvudet och genom fallförgasarna till förbränningsrummet via insugskanaler. Yamaha använde nu tre insugsventiler per cylinder, vilket alltså gav konceptet med fem ventiler per cylinder. Bränsletanken har fått en något annorlunda design tack vare att luftrenare och förgasar får plats ovan motorn. Tanken är nämligen en ”dummy” eftersom bränslet lagras bakom cylinderraden. Men påfyllningen i tanken sker traditionsenligt i attrappens bakkant.
Maskinen tillverkades i femton år, vilket ger oss en god vink om att Yamaha FZX750 inte var någon alldaglig duvunge. Snarare kunde man beteckna maskinen som en eldslukare med uppgift att lämna de övriga tre stora japanska konkurrenterna på efterkälken.
Kampen mellan de stora japanerna var stentuff på 80-talet.
 
Faktarutan för Yamaha FZX750 är korrekt i tidningen så när som på beteckningen ”V4” överst. Än en gång ber vi om ursäkt för misstaget att blanda ihop storebrors text med lillebror. I tidningen finns dock intressanta uppgifter om modellens utveckling och design från R&D hos Yamaha.
Kenneth Olausson och redaktionen för MCHK - Mars 2023