Lucas magneter förklaras!

Lucas magneter.
Rune Lundin, Linköping, förklarar.

Hösten är den årstid som lämpar sig för att börja med översyn av sin gamla mc medan man har sina start- och andra problem i färskt minne. Vänta inte till våren, motorn går inte bättre för att det är vår i luften, snarare tvärtom för bensinen har blivit sämre av att stå över vintern. Det tar tid att renovera elsystemet och det är större chans att få hjälp under vintern. För att börja med det väsentligaste, själva hjärtat det vill säga tändsystemet, i de flesta fall magnetapparaten.

De två vanligaste typerna av magnetapparater på engelska cyklar är Lucas typ K med trekantig fästfläns och Lucas magdyno MO1 som har en generator på ryggen. Om magdynon har beteckningen MO1L är generatorn long= 60W. Saknas L är generatorn på 35W. Bild 017 5A. Lucas K1F typ K, 1-cyl. Flänsmontage. Bild 016-14A. Lucas magdyno MO1L.

Om motorn startar utan problem när den är kall men är svår att starta när den är genomvarm, beror det oftast på att kondensatorn är dålig. Om motorn startar och går normalt på låga varv men misständer när Du försöker öka kan det också bero på kondensatorn eller att brytaravstånd är för litet. Bild 019-17A. Kondensatorer. Några olika typer.

Enkla tester
Hur konstaterar man enklast om kondensatorn är dålig? Tag av locket över brytarspetsarna, starta motorn och titta på brytarspetsarna när Du varvar motorn till kanske 2-3000 r/min. Om Du kan se en liten blå gnista mellan brytarspet sarna är det OK. Om Du ser en kraftig vit flammande gnista eller i värsta fall som en ring av eld är kondensatorn dålig och måste bytas ut. Det bästa är om du gör testet i ett halvskumt garage eller i skugga. I solsken ser Du ingenting. Om magneten är en K1F eller K2F så passa så att inte nockringen glider ut av vibrationerna. En kompis finger eller lite häftmassa i kanten hjälper dig att hålla ringen på plats. Magdyno MO1 och magneter N1 med så kallad Facecam har inte detta problem.

Om motorn är flercylindrig så kolla även noga att tändförställningen är lika på alla cylindrarna. Är kondensatorn OK kan problemet ligga i tändspolen.  Bild 018-16A Exempel på kondensatorns placering. Här i ankaret på magnet MO1

Kondensatorn
Kondensatorn laddas upp av en spänningstopp som uppstår när spetsarna bryter strömmen och skall sedan omedelbart ladda ur sig genom tändspolens primärlindning till jord. Denna urladdning ger en ström i motsatt riktning som växlar magnetfältet i spolens järnkärna. Det är denna växling av magnetfältet som åstadkommer den höga spänningen ut i tändkabeln.

Om kondensatorn läcker till jord minskar eller uteblir backströmmen och därmed gnistan. Hos en dålig kondensator ökar läckaget kraftigt när den blir varm, därav startproblenen vid varm motor. Generellt kan man säga att en kondensator från 40- och 50-talet har gnagts av tidens tand och läcker mer eller mindre och behöver bytas ut. Kondensatorer från 20- och 30-tal et är robustare och fungerar ofta fortfarande efter 70-80 år. Att byta kondensator på magnetapparater Lucas KF, MO, N och BTH är svårt att göra utan specialverktyg för att dra av en lagerbana på ankaret. Kondensatorn är nämligen inbyggd bakom lager, släpring och tändspolen.

Originalkondensatorer från 40 - 50-talet är i de flesta fall dåliga även om de är ”New old stock”. Nytillverkade originalkondensatorer till dessa magnetapparater finns inte. Moderna kondensatorer som tål denna tillämpning min 400 V 0,15 – 0,22 μf, börjar det bli ont om. Kondensatorer för 600 V är redan utgångna återstår sådana för 400 V. Detta beror förmodligen på att modern teknik arbetar med mycket låga spänningar och strömmar. Moderna tändsystem har dessutom kondensatorn ingjuten i plast tillsammans med tändförställningselektronik. Inte alla 400 V kondensatorer tål den belastning som uppstår i en magnetapparat. Vid provkörning med lite överbelastning kan man i vissa fall få kassera 80-90 %.

Proffsrenoverarna brukar helt enkelt lägga en ny kondensator i gaveln på ankaret och ingjuta den i Araldit. Det har till och med förekommit att man fyllt hela ankargaveln med Araldit så att man gjutit fast även tändspolen med kondensatorn. När kondensatorn går sönder måste man även förstöra tändspolen för att få isär ankaret. Ett bra exempel på hur man kan tiodubbla kostnaden för renoveringgenom ”smart” reparation. Nackdelen är, att när man måste byta den nästa gång, måste man fräsa bort den. Ett bättre sätt är att plundra det gamla skalet och gjuta in den nya i vax eller silikon. Då är det enkelt att byta nästa gång. Motorer med svänghjulsmagnet har i allmänhet en kondensator i form av en alumin iumburk in pressad i tändplattan. Den är av samma typ som finns i numera gamla bilar med mekaniska tändsystem. Även denna typ av kondensator är på väg ut eftersom alla nya tändsystem är elektroniska och om de överhuvud taget har en kondensator så är den ingjuten i plast. Det gäller därför att hamstra dessa kondensatorer om man tror sig behöva några i framtiden. Tändspolen kan förorsaka liknande problem men är svårare att kontrollera. Har man tillgång till en ohm-mätare kan man göra en grovkoll. Man mäter motståndet mellan jord och tändkabeln. På en 2-cyl magnet måste man se till att magneten står i brytläge för den kabel man mäter på. Om man kan mäta motståndet till mellan 2 000 och 7000 ohm är spolen förmodligen OK. Det kan emellertid vara ett överslag i isoleringen någonstans så det är ingen garanti för att den är felfri. Om Du inte får något mätvärde kan spolen i alla fall vara OK. Orsaken kan vara dålig kontakt mellan spolen och släpringen men gnistan går över utan större förlust. Det är alltså svårt att säkert fastställa tändspolens kondition utan att demontera hela magnetapparaten och dra av en lagerbana och släpring på ankaret. Se bilden av MO-ankaret.

Tändspolen
Tändspolen består av en laminerad kärna av mjukt järn. Omkring den är en grov koppartråd lindad primärlindningen. Den ena änden är jordad och den andra går till brytaren. I denna ände är också sekundärlindningens inre ände fastlödd. Sekundärlindningen består av ca 10000 varv mycket fin trådlindad utanpå primärlindningen och som slutar i tändkabeln. Det vanligaste felet är att lödskarven korroderat så att den klena tråden gått av. En tändspole med avbrott i kan ge en ganska bra gnista i alla fall, men försämras gradvis på grund av att brottändarna bränns av så småningom. Värmeutvecklingen från sådana inre fel har fått många gamla magnetapparater att kärva på grund av att shellacken smält och kastats ut från den roterande tändspolen. När magneten kallnat har den klistrat ihop så att den inte går att vrida runt. Denna sjuka kallas shellackitis och verkar vara vanligast på Boschmagneter. Mig veterligt finns det inga nya magnetankare att köpa, varför omlindning är enda lösningen.